Äntligen en dag där jag bara kan sitta i soffan och inte göra något speciellt alls. Visserligen springer jag ner till tvättstugan titt som tätt men det dör jag inte av.
Men det bästa av allt med denna söndag är att jag får vara hemma hela söndagen. Jag behöver inte ha någon ångest att jag ska åka till Norrtälje, det gör mig lycklig.
Hur som helst. Jag sitter här med tid över till annat så nu tänkte jag bjuda på en liten story från Gambia igen. (Hoppas ni gör vågen nu)
Ett av våra bättre besök (enligt mig) var SOS-barnbyar. Jag blev glad över att få se att de hade det mycket bättre än vad jag hade tänkt mig. Husen och skolorna var fina och hela området var väldigt stort, där hade de allt som behövdes. När vi var på besöket träffade vi på 2-årsgruppen, de hade rast när vi kom så dem fick vi hälsa på. (de andra barnen var i skolan och då får man inte störa) Man kan säga att hjärtat smälte lite när vi kom till "dagiset" Vi hade med oss bland annat godis som vi fick bjuda på, så när dem såg det blev jag omringad och runt omkring mig var det fullt med små händer som ville ha. Jag hade lust att ta med alla hem men hur skulle det ha sett ut.
Hur söta är dem inte?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar