Dom här söndagarna vill jag slänga i papperskorgen. Att säga hej då till älsklingen är svårt, vill inte släppa honom, vill tvinga honom att stanna här hos mig, vill inte vara ensammen. Jag uppskattar dagarna jag får med honom något enormt och jag är glad att vi faktiskt har träffats oftare än vad vi trodde vi skulle göra men ändå gör det så ont att varje gång släppa taget. Han märkte nog inte ens i morse när jag tog detta kort på honom när han stod o diskade. 12 dagar tills jag får ha honom nära mig. En evighet i mina ögon...
Naaw, fina ni är!!
SvaraRadera